Den 1 oktober betyder inte bara att en ny månad startar. För er som har hängt med ett tag vet ni att det är dags för Månadens Boråsare! Denna gång har vi en cool brud som tagit sin kärlek till Borås till en helt ny nivå. Vi prensenterar stolt Elizabeth Nilsson!

Vem är du?

Jag är Elizabeth, 22 år gammal. Kommer från Borås och jobbar på Friluftsfabriken. Inte helt oväntat är jag en friluftsmänniska som även är scoutledare och stolt hundägare.

Vad är Borås för dig och vad är det som gör Borås så bra?

Borås är mitt hem. Jag är född, uppvuxen och flyttar aldrig härifrån! Här känner jag att jag hör hemma. Borås är bra på många sätt, inte minst för att det är lagom stort och väldigt fint. Jag gillar dessutom boråsiskan och den sköna jargongen som finns i stan. 

Hur kommer det sig att du har tatuerat in ullsaxarna på din vad?

Jag skulle fylla 20 år och vi pratade om just tatueringar hemma. Jag berättade att jag var väldigt sugen och hade velat ha en tatuering ett bra tag. Att jag gillar Borås är ingen hemlighet och på skoj sa jag att jag skulle tatuera in ullsaxarna. På min födelsedag fick jag ganska oväntat ett presentkort av mina vänner Elin och Jon. Presentkortet kom från Black Scar och tillsammans med det låg en bild på just ullsaxarna. Först skrattade jag mest åt men sedan bestämde jag mig, jag skulle tatuera in dem. Och det gjorde jag!

Vad har du fått för feedback på tatueringen?

Väldigt många har inte riktigt förstått vad det är jag har tatuerat. En del har frågat om den har något med får att göra. En del har sett den men utan att reflektera att det faktiskt är vårt stadsvapen. Därav har jag fått chans att lära och utbilda både nära och kära om våra fina ullsaxar!

Om du skulle göra en Borås-tatuering till vad skulle den då föreställa?

Den skulle föreställa något riktigt traditionellt och typiskt för Borås. Pinoccio är för ny liksom. Jag tror faktiskt att det skulle få bli ett porträtt av Borås grundare Gustav II Adolf!

Du är som du sa scout, hur stort är det i stan?

Just nu är det ganska inne men det går verkligen upp och ner. När jag själv började 1997 var det coolt att vara scout men sedan gick det ner och blev nästan töntigt. Nu på senare tid har dock scouting blivit något häftigt. Det har blivit mycket mer äventyr och inte bara barr-ätning längre!

Om vi skulle få en borgmästare i stan, vem skulle passa bra för det uppdraget?

Ulrik Nilsson, det känns nästan redan nu som att det är lite borgmästarfeeling över honom! Han skulle representera stan väldigt bra. Dessutom är han scout, pluspoäng!

Den omtalade tatueringen med de fantastiska ullsaxarna!